Steril men inte drogfri

Livet som kattmamma är oftast en alldeles lagomt ansvarskrävande och värmande upplevelse.

Kisse kommer hem från dagens kissa-i-sandlådan-tur.
Jag: öppnar dörren

Kisse jamar i köket.
Jag: öppnar kylskåpet och börjer mig ner (puh) för att ge käk.

Kisse burrar i soffan.
Jag: torkar tårarna då jag antagligen är lite allergisk.

På senare tid har jag dock märkt en förändring hos mig själv. Denna har successivt frambringats av den växande kärleken som kattbarnet frambringar.

En sen natt - svängandes mina lurviga med Bimbo (Uno) - inser jag att musiken (och alkoholen) inte längre kan distansera mig från de bubblande känslorna. 
"Tänk om det regnar ute"
           "Tänk om kisse fryser"
                     "Tänk om kissse blivit påkörd"


En kväll - gluttandes på favvoserien Weeds - inser jag att tankarna inte längre riktar sig åt handlingen. Varför ligger hos i en pool och skriker. Och varför reagerar jag inte på att hon bara har underkläder på sig och är hot. Istället springer jag fram och tillbaka till dörren och funderar över hur länge kisse egentligen varit ute. 
"Kisse kanske dör om han inte får mat snart....bör gå ut och leta"

Här bör dock tilläggas att min värsta fasa är att bli en sån där fotbollsmorsa som alla Amerikanska serier jämt gestaltar. Nej, jag får helt enkelt sterialisera mig och börja sälja droger!

-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------
------------------------
----------
Bimbo Doz








  

Kommentarer
Postat av: mulin

Vilken intressant blogg du har!

2008-04-17 @ 16:54:37
URL: http://apoetry.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0